Om du handlar med värdepapper har du säkert stött på begreppet courtageavgifter i detta sammanhang, men är du nybörjare inom detta område är det inte lika säkert att du hört ordet och vet vad det innebär. Begreppet courtage kommer från Frankrike och de franska orden för mäklare och mäklarfirma – courtier och société de courtage.

En courtage, eller courtageavgift, är alltså en avgift som en fondkommissionär, nätmäklare eller bank tar ut från en kund när man handlar med olika sorters värdepapper. Du som kund blir därmed debiterad när du säljer eller köper till exempel en aktie. Det finns många olika typer av värdepapper som till exempel optioner, olika slags obligationer och aktier. Courtaget kan antingen vara ett fast belopp eller ett rörligt sådant (en viss andel av orderns värde).

Vad betalar man i courtageavgifter?

Hur denna avgift tas ut kan skilja sig åt. Den kan, som vi nämnt ovan, dels debiteras som en procentuell (rörlig) avgift på den summa som du köper eller säljer för. Den kan också debiteras som en fast avgift eller en minimumavgift. Hos de flesta nätbanker är courtageavgiften mellan 20 och 100 kronor. Oftast används den fasta avgiften vid affärer med lägre belopp, medan den procentuella avgiften tas ut vid affärer med högre belopp.

Oftast behöver du endast betala kostnader som uppstår under en enda dag som en avgift, även vid flera köp eller försäljningar, då du annars skulle behöva betala flera. Vissa mäklare kan erbjuda kunder courtagefri handel, till exempel om köpet eller försäljningen avser väldigt låga belopp eller så försöker de locka kunder med denna typ av erbjudande.

Hos en del banker betalar du courtageavgift beroende på vilken courtageklass du är med i utifrån hur många affärer du gör och med vilka summor som du köper eller säljer med. Courtageavgifter gäller för både utländska och svenska aktier.

Så fungerar courtageavgifter